Lär dig mer
Här samlar vi fördjupande läsning och information från våra samarbetspartners samt besläktade initiativ
Lär dig mer!
FAQ
Verksamheter som vill använda AI behöver säkerställa att användningen följer dataskyddsregelverket, framför allt GDPR och kompletterande lagstiftning. Det innebär bland annat att klargöra ansvar, identifiera rättslig grund och bedöma vilka risker som finns samt hur de bör hanteras. https://www.digg.se/ai-for-offentlig-forvaltning/riktlinjer-for-generativ-ai/beakta-dataskyddsregelverket-som-utgangspunkt
AI-förordningen är EU:s gemensamma lagstiftning för utveckling, tillhandahållande och användning av AI. Den bygger på en riskbaserad modell där vissa användningsområden förbjuds och andra tillåts med särskilda krav. Framför allt ställs krav på transparens, kvalitetssäkring och möjlighet till granskning för AI-system som bedöms medföra hög risk. https://www.digg.se/kunskap-och-stod/eu-rattsakter/ai-forordningen
Etisk eller ansvarsfull användning av AI innebär att ta ansvar för både avsiktliga och oavsiktliga konsekvenser. Det handlar om att följa principer om bland annat om rättvisa, tillförlitlighet, säkerhet, integritet, transparens, inkludering och ansvarstagande. https://www.digg.se/ai-for-offentlig-forvaltning/riktlinjer-for-generativ-ai/anvand-generativ-ai-pa-ett-etiskt-satt
Användning av allmänt tillgängliga AI-tjänster bör ske under verksamhetens ledning och översyn. Det bör vara tydligt för medarbetarna vad AI-tjänsterna får användas till och vilken information som får behandlas i dem. Det är också viktigt att ha kunskap om de tjänster som används samt deras möjligheter och begränsningar. https://www.digg.se/ai-for-offentlig-forvaltning/riktlinjer-for-generativ-ai/sarskilt-om-anvandning-av-allmant-tillganglig-och-integrerad-generativ-ai
Hot och hat mot förtroendevalda kan påverka både den enskilde och det demokratiska uppdraget. Sedan den 1 juli 2025 har kommuner och regioner ett tydligare ansvar för trygghet och säkerhet för vissa hel- och deltidsarvoderade förtroendevalda. Ansvaret omfattar både åtgärder för att förebygga risker för ohälsa och att säkerställa att de förtroendevalda får den utbildning som behövs för att kunna förebygga och hantera riskerna. https://skr.se/fortroendevald/forebygghathotochvaldmotfortroendevalda.7985.html
Näthat omfattar hot, trakasserier och kränkningar som sker via internet, till exempel i sociala medier, kommentarsfält eller via e-post. Om du utsätts för allvarliga kränkningar, hot eller ryktesspridning är det viktigt att dokumentera det som hänt och göra en polisanmälan. https://polisen.se/utsatt-for-brott/polisanmalan/hat-hot-och-vald/nathat/
Om någon ringer och du känner dig osäker bör du avsluta samtalet. Det gäller oavsett om personen utger sig för att vara en anhörig, din bank, ett företag eller en myndighet. Identifiera dig aldrig med BankID och lämna aldrig ut koder, kortuppgifter eller andra känsliga uppgifter på uppmaning av någon annan. Seriösa företag, organisationer och myndigheter ber dig inte att logga in eller lämna ut personliga uppgifter på det sättet. Var särskilt vaksam om personen försöker stressa dig eller påstår att en akut situation har uppstått. https://polisen.se/utsatt-for-brott/polisanmalan/bedragerier/bedragerier/telefonbedrageri/#skydda
Generativ AI har gett bedragare nya möjligheter att göra bluffar mer trovärdiga och svårare att upptäcka. Ett viktigt skydd är därför att känna till hur tekniken kan användas. Var sunt skeptisk, särskilt i oväntade eller stressande situationer, och följ de säkerhetsrutiner och riktlinjer som gäller i din verksamhet. https://internetkunskap.se/artiklar/sakerhet-pa-natet/ai-gor-bedragerier-mer-effektiva-och-trovardiga/
Desinformation används ofta för att påverka opinionen i samband med demokratiska val. Den bygger sällan på en enda falsk uppgift, utan snarare på många mindre delar som tillsammans påverkar hur vi uppfattar en fråga. Med AI kan stora mängder innehåll produceras och spridas snabbt, vilket gör det svårare att skilja sant från falskt. Om tilliten till information eller till valprocesser minskar kan det påverka människors deltagande i det demokratiska samtalet. https://internetkunskap.se/artiklar/kallkritik/behover-vi-oroa-oss-for-desinformation/
Otillbörlig informationspåverkan är ett säkerhetshot där främmande makt eller andra aktörer försöker påverka utvecklingen i ett land för att gynna sina egna intressen, utan att använda militära medel. Istället används metoder som desinformation, vilseledning och propaganda. Syftet kan vara att skapa osämja och misstro, påverka opinionen eller i förlängningen skada demokratin. https://mpf.se/kunskap-och-stod/formageportalen/forebygga/otillborlig-informationspaverkan-fran-frammande-makt
Desinformation är falsk eller vilseledande information som sprids medvetet i syfte att förvilla, manipulera eller påverka mottagaren. Den kan till exempel förekomma i form av falska nyheter, förvrängd fakta eller propaganda. https://internetkunskap.se/artiklar/ordlista/desinformation/
Propaganda är budskap som syftar till att påverka människors åsikter, värderingar eller beteenden. Den kan spridas genom exempelvis språk, bilder eller symboler. Propaganda behöver inte innehålla falsk information, men har alltid som mål att påverka mottagaren. https://mpf.se/kunskap-och-stod/temabibliotek/propaganda
För att minska risken att bli lurad av falska nyheter bör du granska om avsändaren är trovärdig och fundera över syftet med informationen. Ta del av nyheter från källor med etablerade rutiner för faktagranskning och jämför uppgifter med andra källor genom så kallad lateral läsning. Tänk också på att professionell design, många följare eller högt engagemang inte är bevis på trovärdighet. https://internetkunskap.se/artiklar/kallkritik/sa-genomskadar-du-fejk-pa-internet/
AI gör det möjligt att skapa falska bilder som kan vara mycket svåra att avslöja med blotta ögat. Därför är källkritik det viktigaste försvaret. Kontrollera vem som har publicerat bilden, fundera över syftet, jämför med andra trovärdiga källor och använd gärna omvänd bildsökning för att undersöka bildens ursprung och sammanhang. https://internetkunskap.se/artiklar/grundkurs-i-ai/blotta-ogat-racker-inte-sa-avslojar-du-falska-bilder-i-en-tid-av-ai/
Deepfake är en digital förfalskning som kan skapas med hjälp av AI. Det kan till exempel handla om att en persons ansikte, röst eller kropp manipuleras i en bild, ljudfil eller video så att innehållet ser äkta ut. Deepfakes kan användas för att vilseleda och sprida desinformation. https://internetkunskap.se/artiklar/ordlista/deepfake/
Källkritikens grundutmaning, att vi möter stora mängder information från många olika källor, fanns redan innan AI. Generativ AI gör det däremot enklare att skapa och sprida innehåll i högt tempo, vilket förstärker utmaningen. Därför talar forskare allt oftare om källtillit som ett komplement till källkritik, där förtroendet för en tidning, myndighet eller organisation får allt större betydelse. https://internetkunskap.se/artiklar/grundkurs-i-ai/sa-paverkar-ai-kallkritiken-pa-natet/
Att vara källkritisk innebär att värdera den information man tar del av. Det handlar både om att förstå att vissa källor har högre trovärdighet än andra och om att vara medveten om att avsändare har ett syfte med sin information. https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/kallkritik/
AI-system behöver stora mängder data för att utvecklas och förbättras. Det är i många fall otydligt var AI-företag har hämtat sin träningsdata. Sannolikt bidrar du själv med data som används för att vidareutveckla systemen när du använder AI-tjänster. Även om företag försöker anonymisera information finns det en risk att den i vissa fall ändå kan kopplas till en person. https://internetkunskap.se/artiklar/grundkurs-i-ai/vad-gor-ai-med-din-data/
Generativ AI är AI som kan skapa nytt innehåll, till exempel text, ljud och bild, utifrån den data som modellen har tränats på. https://internetkunskap.se/artiklar/grundkurs-i-ai/vad-ar-ai-for-nagot/
AI, artificiell intelligens, är ett samlingsnamn för olika teknologier som gör att datorer bättre kan förstå och tolka sin omvärld. Det kan till exempel handla om att resonera, planera, lära sig av data och lösa problem. Sammanfattningsvis syftar AI till att låta datorer utföra uppgifter som vanligtvis förknippas med mänsklig intelligens. https://internetkunskap.se/artiklar/grundkurs-i-ai/vad-ar-ai-for-nagot/
Omvänd bildsökning är den kanske mest grundläggande metoden för att granska en bild och spåra dess ursprung. Det innebär att man laddar upp en bild till en sökmotor – till exempel Google Images, Microsoft Bing eller Tineye – som letar efter visuella matchningar på nätet. På så sätt kan du hitta tidigare uppladdningar av bilden, eller till och med andra bilder från samma situation tagna av andra personer, vilket kan hjälpa dig att verifiera eller dementera om innehållet stämmer överens med verkligheten. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:2022157/FULLTEXT01.pdf
Utgå alltid från primärkällor i första hand. Handlar påståendet om en specifik lag, använd lagtexten direkt – inte en artikel som handlar om lagen. Rör det sig om en händelse i en mindre ort har lokalpressen ofta bättre och mer detaljerade källor än riksmedia. Går det inte att hitta en primär- eller originalkälla, försök istället komma så nära den ursprungliga källan som möjligt. Vidare bör du undvika nyhetsmedier med tydlig partiskhet eller bristande faktagranskning. För internationella medier kan verktyg som granskar trovärdighet vara till hjälp – MediaBiasFactcheck är ett exempel, som bedömer hemsidor efter partiskhet och faktuell rapportering. Ett annat användbart angreppssätt är lateral läsning: istället för att stanna på en och samma webbsida öppnar du en ny flik och söker efter information på andra håll. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:2022157/FULLTEXT01.pdf
Begreppet syftar på hur aktörer försöker framställa sina egna handlingar i internationella relationer som legitima, samtidigt som de försvagar sina strategiska motståndares ställning. Ett exempel är att en stat försöker äga narrativet varför en invasion av ett grannland skulle vara motiverad, trots att det strider mot internationell rätt. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:2022157/FULLTEXT01.pdf
Idag är verifiering ett begrepp som flera svenska medier föredrar för sina faktagranskande satsningar. Verifiering handlar om att ta fram korrekta fakta med hjälp av en rad olika verktyg och metoder. Det kan exempelvis handla om att ta reda på var och när en bild är tagen, av vem, och om den kan ha manipulerats – kort sagt, att avgöra om något är autentiskt, det vill säga verkligen är vad det utger sig för att vara. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:2022157/FULLTEXT01.pdf
Fact-checking har under det senaste decenniet utvecklats till en internationellt standardiserad praktik, med både metodologiska och etiska riktlinjer. Praktiken följer ofta ett visst flöde: ett påståendets sakriktighet undersöks, en källas trovärdighet bedöms, och påståendet värderas till sist i en slutgiltig fact-check. Resultatet blir en gradering – till exempel sant, falskt eller ej verifierbart. I processen används både etablerade verifikationsmetoder och externa experter som kan bekräfta eller avfärda påståendet, eller underbygga bedömningen. En central del av fact-checking som metod är transparens: granskaren ska öppet redovisa hur bedömningen gjorts, så att andra som upprepar granskningen kan komma fram till samma slutsats. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:2022157/FULLTEXT01.pdf
Länkar för vidare läsning och tips
Här samlas det som kommer från myndigheter och andra ansvariga aktörer: https://www.krisinformation.se/
Här finns en handbok för dig som privatperson: https://mpf.se/kunskap-och-stod/handbocker/handbok-for-privatpersoner
Här finns stödmaterial för intern krisledning: https://mpf.se/kunskap-och-stod/formageportalen/hantera/intern-krisledning-vid-otillborlig-informationspaverkan
Här finns en lägesbild över risken för valpåverkan inför valet 2026: https://mpf.se/valet-2026/mpfs-lagesbild-infor-valet-
Här finns en genomgång av riskerna: https://mpf.se/kunskap-och-stod/temabibliotek/valpaverkan/ai-och-valpaverkan
Här finns exempel och vägledning för att utveckla arbetet med AI i din egen kommunala verksamhet:https://kommun.ai.se/home
Här finns riktlinjer för hur det bör gå till: https://www.digg.se/ai-for-offentlig-forvaltning/riktlinjer-for-generativ-ai/beslut-med-stod-av-generativ-ai-bor-ha-mansklig-kontroll
Här finns riktlinjer för vad som gäller vid användning av AI: https://www.digg.se/ai-for-offentlig-forvaltning/riktlinjer-for-generativ-ai/sakerstall-sekretess-vid-anvandning-av-generativ-ai
Här finns riktlinjer för upphovsrätt och hantering av inmatade data: https://www.digg.se/ai-for-offentlig-forvaltning/riktlinjer-for-generativ-ai/bedom-upphovsratten-vid-anvandningen-av-generativ-ai
Här finns tips för hur du undviker att bli vilseledd: https://internetkunskap.se/artiklar/grundkurs-i-ai/sa-soker-du-kallkritiskt-med-ai/
Här finns konkreta tips för att förbättra dina AI-instruktioner: https://internetkunskap.se/artiklar/grundkurs-i-ai/bli-battre-pa-att-prompta/
Här finns en nybörjarguide som går igenom grunderna:https://internetkunskap.se/artiklar/grundkurs-i-ai/kom-igang-med-ai-guide-for-dig-som-ar-nyborjare
Här finns exempel på hur traditionell journalistik kombineras med analys av bilder, digitala fotspår och öppna källor: https://www.svt.se/nyheter/om/svt-nyheter-verifierar
